ostro.se

Texter & sånt

E-boken, kulturavet och biblioteken

av Paul Stainthorp CC BY-SA 2.0

av Paul Stainthorp CC BY-SA 2.0

Författarförbundet, som är en facklig organisation för författare och litterära översättare, har på Svd kulturdebatt den 14 januari 2012 gått ut med ett förslag om att införa ett utlån per ”bok”. Jag har efter att jag har läst deras debattinlägg inte riktigt förstått varför de menar att detta skulle vara en god idé eller ens motiverat. Låt oss gå igenom vad det är de säger.

Digitaliseringen av kulturarvet öppnar möjligheter för delaktighet, kreativitet, bildning och näringsverksamhet som vi knappt kan föreställa oss. Utlåning av e-böcker kan innebära nya fantastiska möjligheter!

Mats Söderlund och Louise Hedberg

Kulturarvet är de delar av vår kultur som har blivit så invävda med vårat samhälle att de än idag påverkar oss, det kan vara allt från byggnader, fornlämningar till texter och musik. Sådant som formar vårat sätt att tänka och se på oss själva. I detta fall talar de nog främst om den stora bokskatt som vi har i det här landet, främst från 1800-talet och framåt. Att digitalisera denna och göra den tillgänglig öppnar mycket riktigt möjligheter. För de som läser böckerna men också för de som ger ut och skriver böckerna.

Men nyckelordet här är faktiskt inte att digitalisera utan att tillgänglig göra. Det är själva grundanledningen till att vi överhuvudtaget har bibliotek. Att folk utan krav på egna medel ska kunna bilda sig själva, att de ska kunna vara delaktiga i det offentliga samtalet och att de ska kunna inspireras till egna  nya idéer och eget skapande. Det kan kanske låta fånigt men detta är en av många byggstenar för demokrati. Så ja, jag håller fullständigt med om att utlåning av e-böcker kan innebära, men faktiskt redan idag innebär fantastiska nya möjligheter.

Det underliga i deras resonemang är dock att lösningen på detta skulle vara så kallade smarta upphovsrättsliga konstruktioner. Vad dessa skulle vara går de inte riktigt in på förutom att

Enkla lösningar är sällan hållbara. Det behövs komplicerade avtal, svåra förhandlingar och en noga genomarbetad modell anpassad för den specifika marknaden och teknikens särskilda förutsättningar.

Mats Söderlund och Louise Hedberg

Det jag undrar är varför komplicerade avtal och svåra förhandlingar är att föredra framför enkelhet och transparens. Vari ligger den smarta lösningen i det? Kan vi hitta enkla lösningar och bra som fungerar borde vi väl utnyttja dessa. Men det här är egentligen en rad olika frågor som bakats ihop till en.

Till att börja med har vi frågan tillgänglighet som dels handlar om det tekniska och dels om det demokratiska. Då vi redan behandlat det demokratiska lite kort kommer jag att titta  på det tekniska. Skriftkonsten är en fantastisk uppfinning. Den möjliggör inte bara att vi kan skriva ner tankar och idéer, den möjliggör att vi kan kommunicera med andra på andra platser som vi aldrig har träffat tidigare, men framför allt, det möjliggör att vi kan kommunicera med människor genom tid. Ett nedklottrat meddelande kan läsas lång tid efter det att man lämnat platsen man skrev det på och böcker överlever ofta författaren med många år.

Men klotter suddas ut och böcker slits och förstörs. Har man bara ett handskrivet exemplar av en bok lever bara orden så länge boken finns. Under medeltiden hade klostren långa rader av munkar vars enda uppgift var att kopiera böcker, ord för ord, för hand. Dels för att kunna sprida böckerna men även för att bevara dem. När tryckpressen kom kunde man helt plötsligt till bråkdelen av den kostnad man haft tidigare framställa böcker. Kopior kunde snabbt framställas och spridas, varpå nya kopior kunde skapas och spridas. Böcker som tidigare endast överlevt i enstaka manuskript kunde nu massproduceras. Det är därför vi kan läsa grekiska filosofer och dramer idag. Det här är till exempel en anledningen till varför protestantismen fick sådan spridning och inte kunde kväsas av den katolska kyrkan. Idéerna spreds för snabbt för censuren. Blev för tillgängliga för att glömmas bort.

Sen kom e-boken, helt plötsligt är det enklare och billigare att framställa exemplar av böcker än någonsin tidigare. I praktiken finns det nästan inga begränsningar längre. Böckerna kan teoretiskt sett nå hur många som helst. Hur vill Svenska Författarförbundet hantera detta då? Man vill införa juridiska och avtalsmässiga begränsningar som gör att samma fysiska begränsningar gäller för e-böcker som för fysiska böcker trots att de inte har dessa begränsningar. Tekniskt sett är alla de sakerna som Svenska Författarförbundet lyfter fram redan möjliga och mer. Bara man vill.

Den främsta anledningen att författarförbundet vill införa den här begränsningen har på något sätt med ersättningen till själva författarna. De menar att den fysiska bokens begränsningar är det som skapar en balans på marknaden. Eftersom en bok bara kan lånas av en person åt gången måste andra som vill ha boken just då köpa den. Man menar alltså att folks köplust efter böcker beror på tillgängligheten på bibliotek. Liknande argument ska ha framförts enligt Anna Troberg i hennes debatt artikel i Norran den 12 januari ha framförts när folkbiblioteken skapades. Där framför hon den största problematiken idag, en problematik som även Anna Vogel tar upp i sitt svar till Svenska författarförbundet på SvD den 17:e januari. Inte att e-boksutlåningen håller på att ruinera författarna och förlagen som man kanske skulle kunna tro om man läst Svenska Författarförbundets inlägg, utan att folkbiblioteken håller på att ruineras då anslagen för e-boksutlåning inte räcker till. Ett bolag dominerar och det är deras tjänster som biblioteken är hänvisade till. Ett utlån kostar biblioteken 20 kronor och det görs tillräckligt många utlån för att biblioteken inte ska ha råd. Vissa bibliotek har alltså till och med blivit tvugna att begränsa antalet utlån av e-böcker på grund av detta, med dagens villkor.

Gör man en prisjämförelse kostar en vanlig inbunden bok ca. 180 kronor, 220 kronor för en ljudbok och 40 kronor för en pocket. En e-bok som rimligtvis har mindre kostnader än alla dessa kostar 140 kronor, alltså drygt 100 kronor dyrare än en pocket. Självklart måste de som skapar böckerna få en skälig ersättning och de kostnader som finns för en bok betalas men att sätta avtalsmässiga begränsningar på en teknisk lösning och ta ut oskäliga avgifter är inte lösningen.

 

Läs mer:

Bokförlagen biter sig själva i foten

(Anna Trobergs blogg)

Inför ett lån per bok även för e-böcker

Ta inte död på e-boken

Sluta spana efter den tid som flytt

(Anna Trobergs blogg)

Written by ostro

19 januari, 2012 klockan 05:24

Posted in Debatt

Tagged with , , , ,

Välkommen

Sitter i natten och uppdaterar hemsidan istället för att sova och testar att modda temat.

Written by ostro

16 januari, 2012 klockan 01:19

Posted in Allmänt